Vid evenemanget presenterade Christian Worm (Danmark), Klara Nilsson Berge (Sverige), Sissi Leyell Espetvedt (Norge) och Timo Nykopp från det nationella Cancercentrum ländernas strategier. Presentationerna visade att det i Norden under lång tid har byggts en stark grund för att förbättra kvaliteten och resultaten inom cancerbehandling – men utgångspunkterna för strategiarbetet skiljer sig mellan länderna.
I Danmark publicerades i maj redan den femte strategin, och i Norge bygger den nya planen vidare på flera tidigare strategier. Sverige å sin sida uppdaterar strategin från 2009, genom vilken landet, liksom Danmark och Norge, har byggt upp starka vårdkedje- och kvalitetsregisterstrukturer. Finlands första nationella cancerstrategi publicerades denna vecka.
En gemensam riktning syns både i strategierna och i de praktiska vårdkedjorna
Den gemensamma grunden för strategierna syntes särskilt i betoningen av förebyggande och tidig upptäckt samt i att man i alla länder vill stärka smidigheten i cancerbehandlingens vårdkedjor och tjänsternas patientcentrering. Befolkningens åldrande och den därmed ökande cancerbördan är också gemensamma utmaningar i hela Norden.
Vid evenemanget granskades också utvecklingen av de nordiska vårdkedjorna för cancer (CPP) i bred bemärkelse. Sverige, Norge och Danmark har genom flera års arbete etablerat en modell med nationellt enhetliga och standardiserade cancerspecifika vårdkedjor, till vilka patienter remitteras vid misstanke om cancer. Vårdkedjornas funktion följs upp och utvärderas systematiskt, och de nationella kvalitetsregistren stöder detta genom att erbjuda aktuell information om vård och behandlingsresultat. Under dagen jämfördes också ländernas resultat med målnivån, enligt vilken 80 procent av cancerpatienterna ska behandlas inom de fastställda tidsramarna för tillgång till vård.
”Vårdkedjorna spelar en central roll för att effektivisera diagnostiken samt för att identifiera flaskhalsar och resursbrister. Deras implementering och uppföljning av tillförlitliga resultatmått är nödvändiga för att säkerställa vårdens kvalitet,” betonade Kaja Fjell Jørgensen från den norska hälsomyndigheten (Norwegian Directorate of Health) i sin presentation.
Primärvårdens roll och prehabiliteringens stärkta ställning
I dagens presentationer betonades också primärvårdens centrala roll i tidig upptäckt och styrning av vårdkedjorna. De diagnostiska metoder som finns tillgängliga inom primärvården är begränsade, och ibland kan cancersymtom vara diffusa och svåra att identifiera. De riktlinjer för primärvården som ingår i vårdkedjorna ger stöd för symtombedömning och tidiga undersökningar.
I Danmark och Sverige kompletteras detta arbete även av särskilda diagnostikcentrum dit patienter med ospecifika men eventuellt cancersuspekta symtom kan remitteras från primärvården enligt vårdkedjan. På dessa centrum får patienten en snabb multiprofessionell bedömning och nödvändiga undersökningar, vilket påskyndar utredningen och säkerställer att patienten styrs till rätt vårdväg så tidigt som möjligt.
Prehabilitering – det vill säga att stärka patientens funktionsförmåga före behandling – var ett av de centrala teman under tillfället. Det finns redan tydliga bevis på prehabiliteringens positiva effekter på återhämtningen efter cancerbehandlingar, och den har integrerats i vårdkedjor i andra nordiska länder, till exempel vid behandling av kolorektalcancer. Dessa verksamhetsmodeller och perspektiv som lyftes fram i presentationerna och diskussionerna erbjuder värdefull kunskapsbas även för utvecklingsarbetet i Finland.
Genomförandets framgång avgör strategiernas genomslagskraft
I dagens strategidiskussioner betonades starkt att strategiernas verkliga effekt uppstår först i genomförandet. Tydliga ansvarsförhållanden, tillräckliga resurser, planerad samordning samt samarbete mellan aktörerna sågs som avgörande faktorer för hur de uppsatta målen slutligen omvandlas till bättre vård för patienterna.
För Finlands del lägger den första nationella cancerstrategin nu grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete. Under tillfället sågs det som en styrka att Finland, till skillnad från de andra nordiska länderna, hade inkluderat tydliga mål- och uppföljningsindikatorer i sin strategi. Detta ansågs vara en viktig utgångspunkt för att bedöma strategins genomslagskraft och för en systematisk uppföljning av dess genomförande.
Mer information
Finlands första nationella cancerstrategi publicerades den 10.11.2025. Strategin anger målen för förebyggande, tidig upptäckt, behandling, forskning och stödtjänster för patienter under åren 2026–2035.
De nordiska ländernas nya cancerstrategier:
- Finland: Kansallinen syöpästrategia 2026 –2035
- Danmark: Kræftplan V
- Norge: Joint Efforts Against Cancer 2025-2035
- Sverige: Bättre tillsammans – strategia luonnos
