I paneldiskussionen deltog specialistläkare i cancersjukdomar, docent och serviceområdeschef vid Uleåborgs universitetscentralsjukhus Hanne Kuitunen, som även är ordförande för FICAN:s ledningsgrupp, sjukskötare och ordförande för Finlands Gynekologiska Cancerpatienter rf Taru Salovaara, specialistläkare i cancersjukdomar och strålbehandling, docent och ansvarig läkare vid Docrates Mehiläinen Leila Vaalavirta, medicine doktor, specialistläkare i lungsjukdomar och överläkare vid HUS Borgå sjukhus lungklinik Heikki Ekroos samt SDP:s riksdagsledamot Lotta Hamari. Paneldiskussionens moderator var Johannes Malkamäki.
Mot bättre vårdresultat genom att stärka primärvården
De aktuella utmaningarna inom cancervården och tillgången till vård har diskuterats i medierna under våren, och fördröjningar i tillgången till vård, regionala och socioekonomiska ojämlikheter samt en fragmenterad kunskapsbas har också identifierats i den nationella cancerstrategin. Panelen fokuserade på att diskutera hur riktningen kan ändras och hur vi kan säkerställa att behandlingsresultaten även vid cancer med dålig prognos åter börjar förbättras.
Som lösningar för att förbättra behandlingsresultaten föreslog paneldeltagarna enhälligt en förstärkning av primärvården, ett nationellt införande av en egenläkar- eller eget team-modell samt att säkerställa kontinuiteten i vården. Lotta Hamari lyfte fram att vårdgarantin inom primärvården bör återställas till två veckor. Betydelsen av nationella, enhetliga och offentliga vårdrekommendationer lyftes också starkt fram i diskussionen. Vårdrekommendationerna bör innehålla tydliga tidsmål, till exempel för tillgången till vård, och de bör beakta hela vårdvägen från primärvården till den specialiserade sjukvården och tillbaka till primärvården för uppföljning. Taru Salovaara betonade ur patientens perspektiv vikten av en helhetsmässig vård, rehabilitering och uppföljning samt att sena effekter beaktas. Kvalitetsregister och tillräckliga resurser för dessa ansågs vara nödvändiga för att följa upp och utveckla behandlingsresultat och vårdkvalitet. Även fortbildning för hälso- och sjukvårdspersonalen ansågs viktig i takt med att cancervården och diagnostiken utvecklas snabbt.
Genomförandet av strategin bör knytas tätt till ministeriernas och välfärdsområdenas verksamhet, och det bör finnas tillräcklig finansiering för detta, vilket paneldeltagarna var eniga om.
Fler kliniska undersökningar
Antalet kliniska undersökningar har varit oroande minskande i Finland. I cancerstrategin är målet att 10 % av cancerpatienterna deltar i interventionsundersökningar, och paneldeltagarna ansåg detta mål vara mycket viktigt. Ökningen av antalet kliniska undersökningar förutsätter utveckling av forskarens karriärvägar och tillräcklig arbetstid för att utföra klinisk forskning både för läkare och forskningsskötare.
Hanne Kuitunen betonade att klinisk prövning av läkemedel ger patienter tillgång till nya behandlingar i ett tidigt skede. Paneldeltagarna lyfte också fram att den standardbehandling som patienterna får bör vara på internationell nivå, så att nya behandlingar kan jämföras effektivt med nuvarande praxis.
En lyckad implementering av cancerstrategin förbättrar behandlingsresultaten
Det finns utmaningar, men paneldeltagarna är hoppfulla. Cancerstrategin har fått starkt stöd från olika aktörer inom branschen, och målen är gemensamma. Heikki Ekroos och Leila Vaalavirta lyfte fram de enorma framstegen inom diagnostik och behandlingar, vilka syns i vissa cancerformer som en betydande förlängning av överlevnaden och ger hopp till både patienter och yrkesverksamma inom kliniskt arbete.
Lotta Hamari avslutade paneldiskussionen med eftertryck: vi har en utmärkt cancerstrategi, det är implementeringen som avgör.
Ett varmt tack till alla paneldeltagare för den viktiga diskussionen!
Paneldiskussionen kan ses som inspelning via länken nedan (på finska):
